JUST MY LUCK

Sitter på tåget mot stan nu. Andas som om jag vore 90 år eftersom jag fick springa till tåget. Alltid jag och små marginaler. Förstår faktiskt inte varför det blir så när det känns som om jag tagit väldigt god tid på mig.

Känner mig jävligt ful idag men jag bjuder på en close up iallafall. Hörs när jag är klar med mötet.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback